Film till fikat: Godzilla vs. King Ghidorah

De falska blockflöjtstonerna har för sista gången ebbat ut över Dinoland i Åstorp när poddens dinosauriediggare, Linda, Gustaf och Kardinalen lägger ner sin genomgång av dinosauriefilmer. De gör det dock med en smäll! Eller, tja… en atombomb kanske? Gustaf visar sitt förakt för japansk kultur med att kasta en hel urinnevånargrupp under bussen, Linda berättar ingående om fetischer och att krossa folk medelst bröst och kardinal Fredrik får äntligen upprättelse i debatten huruvida Godzilla är en dinosaurie eller inte. Var inte oroliga, kära lyssnare. De tre förvirrade musketörerna återvänder med en ny specialserie snart där de ska titta på dålig robotfilm. Oh, for the love of Paul Walker D!

Film till fikat: Conan The Destroyer

Nu är han där igen och förstör! Den andra filmen med Conan Sabbaren synas i lädertangasömmarna, men något är fel. Var är våra ormkringlor?! Poddens Conan-expert, Matti, försöker förklara att de tillhör en annan gud än André The Giant, men ingen lyssnar på det örat. Kringla or bust! Vi upptäcker Gustafs hat mot hundar som sysslar med sport och oroar oss över kannibalernas rätt i samhället. Ulf får komplicerade känslor över Grace Jones och vill inte dö i strid, hur mycket Amok Time Gustaf än spelar i bakgrunden. Linda har hyperfokus den här veckan, men tyvärr rör det sig om att pensla sitt mikrofonstativ och inte filmen som så. Den gamla sanningen cementeras dock: Det är okej att slå kameler, men kolla för fan åldern på din kvinnliga skådespelare innan du castar henne till scener utan kläder!

Film till fikat: Fatal Fury

När Linda drar iväg från Gustaf på en fyrhjuling mitt i en skog är det föga förvånande ett soloavsnitt med Matti och Ulf den här veckan. Då blir det som bekant film baserad på spel. Och bröst. Så.mycket.bröst. Ulf gör en djupdykning i fenomenet jiggle physics och Matti hakar på. Filmen? Ja, de slåss och sen så… pratar vi om turistdestinationer i Medelhavet, att Odysseus nog inte heller hade så jävla roligt och… filmen? Just det, de slåss och sen så… pratar vi nakenhealing, fusionmusik och försäljningsstatistik för NeoGeo i Sverige. Filmen? Ja, de slåss och sen så… äh, om vi ska lida så ska ni lida. Lyssna och skratta åt vårt lidande. Och Linda, hämta upp Gustaf igen, så är du snäll?

Film till fikat: Slumdog Millionaire

Jag gillar ju Indien i allmänhet. Tack vare Gustaf kommer varken jag eller någon annan i podden kunna sätta våra fötter där – för satan vad han gräver den här veckan! Det finns inga heliga kor längre, för Gustaf har förolämpat dem tillräckligt för att de ska emigrera. Han sysslar dessutom med sextrafficking… eller matchmaking. Det är oroande att han blandar ihop dessa! På tal om oroande pratar vi alldeles för mycket bajs i det här avsnittet. Troligen är det Mattis fel som nog behöver lite samtalsterapi efter småbarnsbajs. Han har dessutom tappat sin pilbåge så han kan inte vara Rama-Matti längre. Typiskt! Ulf då? Han räknar på hur många årslöner man vinner i den indiska versionen av Vem vill bli miljonär? år 2006. Det märks att han är singel. Linda då? Vette fan. Hon lägger tak i Agrabah. Kanske.

Film till fikat: Ice Station Zebra

Vi borde antagligen ringa någon angående Gustafs missbruk av Careless Whisper som går till nya höjder (eller dalar) den här veckan. Vid närmre eftertanke väntar vi nog tills han fått träffa SD-elefanten och kramat skiten ur den så vi kan avslöja den som Malaco-elefanten på dekis. Det blir nog en segerhelg att minnas. Ulf introducerar oss för Carface och Gustaf ger oss trauman med redigeringen kopplad till denna karaktär. Matti kommer ut som hålgrävningsförnekare och sätter ner foten (slår näven i bordet etc.) om vad vi får och inte får säga! Veckans MVP utan att ens försöka är nog ändå Linda som ser nakna kvinnor där inga nakna kvinnor finns, ifrågasätter ubåtarnas vara eller icke vara och fullkomligen älskar sitt jobb. Vi lovar! Sen var det en film också. Det händer inte så mycket i den. Vi är roligare. Vi lovar!

Film till fikat: How To Train Your Dragon: The Hidden World

När Ulf är borta passar Gustaf på att både klappa, sjunga och göra en dålig imitation av honom. Fy fan. Ulf meddelar att han måste vara minst 58% mer fulländad som person för att ens komma i närheten. Linda är förvirrande genom att både vilja ha ihjäl Ulf och åberopa hans stöd. Å andra sidan är det lite par for the course, med tanke på att hon pratar folkmord, drakgraviditeter och tveksam sexualitet. Och på talk om det sistnämnda är Matti gammal och tycker inte om förändring. Gustaf missbrukar Careless Whisper och måste definitivt komma ut mer! Han kanske kan åka till Göteborg och åka loopen på Liseberg, eller Linda, som vi också kallar den.

Film till fikat: Jewel Of The Nile

Linda åker skidor och lämnar oss att försöka utröna var veckans film anser Nilen ligga. Det kan vara allt från Egypten till Senegal, i denna, en av 80-talets mest tondöva produktioner. Den visar ju förvisso på hur man löser alla konflikter i Mellanöstern (där ligger Nilen också!) och i dessa tider kanske det finns något att hämta där? Nähä… Men vad gör det när Gustaf, 73 år ung, klagar på graffitikonstnärer, Matti pratar om ål och inåtväxande könsorgan (ja…) och Ulf undrar upprepande gånger om karaktärerna är fem år gamla. Matti får dessutom bli ansiktet för den numera ökända baguetteilskan och de övriga är chockade över att han inte känner till noshörningen Nelson. Det gör han nu. Han blev ledsen, men kanske kan nationalsenegaleserna muntra upp honom med lite jonglering? Bäst att fråga.


Film till fikat: Romancing The Stone

Linda meddelade oss tämligen onykter att hon var i Gislavedi (hon lägger till egna vokaler ibland) så vi andra stack till Colombia för att hänga med Michael Douglas och Kathleen Turner. Tur att vi inte åkte på riktigt, med tanke på Gustafs benägenhet att göra alla dialekter till hemgjord tyska. När han dessutom slänger hela Sydamerika under bussen (effektivt, förvisso) hade han fått ty sig till podden Colombiakännare Ulf. Hans kvalifikationer är att han känner tre colombianer. Stabilt. Vidare ger vi oss in på den internationella juvelerarmarknaden, kläcker idén till barnboken “Linda och nynazisterna” och Matti blir folkilsk trots veckans mysighetsfaktor. Det viktigaste budskapet vi kan ta med oss den här veckan är nog ändå att alla som inte kan stava är våldtäktsmän.

Film till fikat: The Shawshank Redemption

Kaoset härskar i veckans poddavsnitt. Lysrör exploderar, Linda har droppat oxalsyra i ögat och vi identifierar det förlorade evangeliet – Julmustevangeliet. Sen har vi sett en film också. Den är ganska populär. Så pass att den ibland ses som världens bästa film. Så långt vet vi inte om vi vill gå, men vi får i alla fall lyssna på när Matti pratar om kvinnlig anatomi. Nu undrar vi alla hur han egentligen blev far. Han får i alla fall ha sin åsikt för Linda, även om han har fel. Detta är nämligen en komedi enligt Linda. Det är tur att Jesus snart är tillbaka efter påsk så han kan styra upp skutan lite. Det baller ur!

Film till fikat: Maggie

Allt var bättre förr – i alla fall om du frågar poddens gammelman, Gustaf. Han är alltså inte äldst i podden, det bara känns så – för alla. När han dessutom har för kort livslängd för att ha tid att panta sina tomburkar förstår vi lidandet. En annan som lider är Ulf som har problem med att barnskådespelare kan växa upp och bli attraktiva när de närmar sig de 30. Linda utropar sig själv både till pyroman och som förespråkare för barnaga (!) och Matti tänker på vad de gamla grekerna gjorde. Sen önskar ingen att Matti tänkte på vad de gamla grekerna gjorde. Som sig brukligt när det gäller zombierullar pratas det mycket odöd logistik och lore. Linda vill exempelvis bli kompost när hon blir stor och har ni en ostmacka och en halv apelsin kan ni få göra vad ni vill med Gustaf. It’s a hard knock life for us.